Ta din chans medans du lever...
Det känns dumt att inte leva fullt ut när man bara lever en gång.
Right?
Idag gick det upp för mig att jag även behöver må så bra som möjligt för att kunna leva fullt ut.
Asså, för mig har det första begreppet varit min ledstjärna länge.
Jag gör det som falla mig in, när jag vill.
Men idag så fatta jag ju att man måste ibland tänka lite längre för att också må bra.
Shit så dum man är?!
Haha garvar för mig själv just nu.
Är fortfarande helt i OFFmode.
Skit drygt men känner mig lycklig över att jag kommer framåt med mig själv.
Dom senaste veckorna så har det gått upp för mig hur mycket det senaste året har betytt för mig.
Och jag är fortfarande inte redo för någon relation, och kommer nog inte vara på länge.
För så länge jag gör destruktiva val och inte är hel. Eller lagad ordentligt så kommer jag inte kunna ha en fungerande relation.
Inte som håller i längden.
Jag tror allt händer av en mening, på något vis.
Efter veckan som gått så har jag fått insikt att det fortfarande är så mycket som behöver lagas för att jag måste kunna leva fullt ut, och må bra fullt ut.
Jag har redan levt 28 år och det är så mycket jag vill göra med livet.
Är det något jag verkligen måste lära mig så är det att leva i nuet.
Och en till sak: Just let it be...
Vilket är jävligt svårt när man har adhd.
Båda sakerna.
Extremt.
Jag tror inte jag varit kär på riktigt riktigt någongång.
Jag älskade så klart ellies pappa.
Men det var så mycket som blev fel i den relationen.
Min betgonmur har varit för hög och för bombsäker för att tillåtat att någon skulle komma innanför.
Jag har antagligen aldrig släppt in någon för att jag är för rädd.
Som antgligen är sviterna efter min uppväxt- Separationsångest.
För mig finns ingen värre ångest.
Att leva i ovisshet och att inte ha kontroll är fruktansvärt.
Speciellt när det gäller nära relationer.
PANIK!
Det är ordet för relationer för mig.
Det är alltid samma sak.
Jag ska få det jag vill ha och när jag får det så- PANIK!
Det jag märker skillnad nu är att jag fortfarande inte har några mardrömmar.
Inte en endaste faktist.
Kanske för att jag är så inställd på att jag inte ska ha relation så att mitt undermedvetna inte behöver berabeta något?!
Mitt temprament är verkligen usel just nu.
Tänder till på alla 10 direkt, ganska jobbigt men nog jobbigare för dom som blir utsatta för det!
Ser dock lite bättre ut nu, lite färg i ansiktet och amn ser genast lite piggare ut.
Min aptit har ju inte varit den bästa senaste tiden och det sätter sina spår!
Hur livet och mitt mående än är så känner jag lycka.
Över mig och mitt liv.
Jag lever och jag har en fanstisk liten familj.
Min två småtjejor!
MIIVIDA! Ni är mitt allt!
Jag vill bara ta mig tillbaka och må bra.
Nu ska jag fan sova, mitt huvud och kropp behöver sova!
Eat, Love And Pray.
